Ska jag....

.... Jaaaaa. Det ska jag. Jag vet jag har så mycket tankar om hur jag ska lägga upp saker och ting i min hjärna. Sen blir det aldrig så ändå. Det låter så bra när jag planerar. I mitt huvud. Men jag ska ge det en chans till att blogga....
Ligger just nu på akuten. Igen. Varit ett par inläggningar med vidriga skov sen jag skrev sist. Men det är inget jag tänker skriva om nu. Jag menar, jag kan ju inte skriva min bok som är min dröm att skriva på en natt😂😂.
Nä jag tar vid idag, eller rättare sagt inatt, där vi är i livet nu. Sen kan det säkert komma en och annan återblick då och då.
Kraschade min ankel för några dagar sen... Genom att sitta på golvet. Alltså dessa skulle man har som EDS:are är grymma. Lika grymma som smärtan och svullnaden sen växt sej i benet och ankeln. Ja t o m foten. Hade tänkt åkt in imorgon.
Men då flanksmärtorna son suttit i sen igår ökade upp nåt sjukt i intensitet och till slut var som värkar precis innan krystningsskedet så fanns det bara en utväg. Den där vidriga... ångestframkallande... skräckfyllda... Ringa ambulansen. Åka till akuten. Alltid med en stor risk att bli inlagd. Men jag kände ju idag att 2 omgångar morfinsprutor hade räckt och sen fått åka hem.
Röntgenbilderna var så fina dem nu kunde vara på en sån här skranglig kropp med EDS. Ankeln har varit ur led med all säkerhet då det var rejält svullet runt omkring och väldigt glapp. Ledbandet rejält uttöjt. Lite annat tjohejsan. Inget som behövs/kan/måste åtgärdas. Nice. Smärta är jag van vid... Nu vet jag att ankeln är okej.
Fast innan röntgen så fick de ge mej morfinsprutor för 2 vuxna karlar innan det tog topparna. Bra sköterska. Mjuk och förstod. Kunde nog en del. Skönt. Gav mej till jag blev smärtfri. Iaf så pass att det var okej. Utan att ifrågasätta.
Läkaren som kollade min ankel däremot.... Totalt okunnig.... Mycket otrevlig och som vanligt fick man höra en härlig harang när han lämnade rummet. Stänger tonen. Orkar inte tjabba. Klockan är 4:30 på morgonen. Tro att jag är narkoman eller hypokondriker eller både och. Tänker Faktiskt inte slösa men energi på dej MR Doktor genom att förklara. Bara hoppas vi slipper ses igen...
Nu kom transportören in. Kollade av med honom att det verkligen var Navet de tänkte lägga in mej på över natten. Nääää då såklart inte. En helt annan avdelning. Ändå står det i mina journaler nu klart och tydligt att det är enda avdelningen jag får läggas in på.... Suck....
Så det var bara att be stackars transportören att hämta hit nån läkare så jag kunde få prata med nån om hur det ligger till...
Bra läkare igen. Men de hade missat det.... Förvånad?! Nääää inte överdrivet. Fullt dock på navet. Skulle lösa det imorgon. Men jag hoppas ju på att inatt räcker och att vi kunnat bryta möget med några sprutor sen.
Denna gången var jag duktig åkte in... Innan jag låg medvetslös. Bra jobbat. Jag börjar lyssna på min kropp iaf😉. Vi kämpar ju för hemsjukvård nåt så sjukt mycket.
Men de bara ska ha in mej för observation för allt som händer.... Så jag får ingen hemvärn. Och så tycker de det är konstigt man drar sej för att åka in.... Hmmmm. Kan det bero på att man alltid möter nån läkare som vräker ur sej nåt som han som hade hand om min fot?! Hmmmm lite kanske😉.
Jaja, nu har jag nog lyckats skrämma iväg transportören med för han kom aldrig tillbaka.
Ja jag såg väl både skräckinjagande ut och säger att han inte kan köra mej till fel avdelning 😂😂😂. Stackare😌.
Får väl spendera min natt här på akuten i nåt mysigt toarum igen. Undrar om de tre att EDS smittar. Som ebba eller nåt. För jag hamnar alltid på detta skumma rum....